Le Monde diplomatique V
Förord
Det här är det femte numret av Le Monde diplomatique på svenska. Vi ger ut ett urval av de bästa artiklarna från de över 70 upplagorna av Le Monde diplomatique som fi nns på olika håll i världen. Vår avsikt är att problematisera det självklara, för att göra den oft a så irrationella världen mer begriplig.
Hösten 2009 ser vi en främlingsfi entlig och högerpopulistisk våg även i Norden. I Danmark har Pia Kjærsgaards invandringsfi entliga Dansk Folkeparti sedan fl era år haft stort infl ytande på politiken. I Norge har populistiska Fremskrittspartiet etablerat sig som ett parti som på allvar utmanade den rödgröna alliansen i stortingsvalet i september, och i Sverige ligger Sverigedemokraterna oroväckande nära 4-procentspärren till riksdagen i fl era opinionsundersökningar. I Finland bereds en ny invandringslag av Svenska folkpartiets minister, vilken ser ut att skärpa lagstift ningen.
Jörg Haider i Österrike var en av de första politikerna som på 1990-talet sakta men säkert gjorde främlingsfi entligheten rumsren med sina invandrarfi entliga politiska kampanjer. Haider dog för ett år sedan, men främlingsfi entligheten i Österrike har ett brett stöd, vilket spår framgångar för extremhögern även framöver (se Pierre Daum på s. 91)
Rasismen i Europa har blivit alltför utbredd och måltavlan för dagens främlingsfi entlighet har blivit muslimerna. Motsättningen mellan islam och väst påstås vara oundviklig.
Likaså ses motsättningen mellan sekularitet och islamism i arabvärlden som en evig och självklar konfl ikt, men synsättet ifrågasätts i detta nummer av Hicham Ben Abdallah El Alaoui (s. 7). I Xinjiang i västra Kina är uigurerna i kläm mellan en modernisering som krossar deras kultur, en diskriminering som håller dem borta från utveckling och ett auktoritärt styre som mal sönder allt som är specifi kt. Brytningen är mer social och kulturell än religiös, menar Martine Bulard (se s. 71). Samtidigt som vi koncentrerar oss på etniska eller identitetspolitiska konfl ikter blir det oft a så att andra mer jordnära konfl ikter om inkomster eller boende glöms bort.
Krisen i Lettland visar fi nanskrisens mer allvarliga ansikte. Där har de svenska bankerna i högsta grad varit inblandade. Den internationella valutafonden IMF:s krav på landet gör inte situationen lättare. Philippe Rekacewicz och Ieva Rucevska visar vad krisen konkret betyder i det dagliga livet (se s. 35).
Rasismen stärks överallt, delvis på grund av att främlingsfi entliga förklaringar används som orsak för den ökande arbetslösheten. Därför bör vi fortsättningsvis genomskåda till exempel fi nansvärldens anomalier (se Ibrahim Warde på sidan 87). Den ekonomiska orättvisan måste fortsättningsvis bekämpas och belysas, och detta arbete hjälper oss även i kampen mot rasism.
O.B, A.H
Upp
|
